En sammanfattning av
Stefan HAGLUND
gjord av Christer "Crillo" Lindgren

Stefan Haglund – trollkarlen som aldrig slutat skapa
Text och sammanställning: Crillo
Det finns människor som nöjer
sig med att ha ett intresse. Och så finns det människor som Stefan Haglund, som
låter intresset bli en livslång resa.
Under mer än fyra decennier har Stefan varit en av de tydligaste profilerna inom svenskt föreningstrolleri. Han har varit president i Svensk Magisk Cirkel, styrelseledamot och vice ordförande i Magiska Bröderna, kongressarrangör, webmaster, idéspruta och pådrivare. Han har dessutom rest jorden runt i trolleriets tjänst, lärt känna några av världens främsta magiker och byggt upp en samling av trick, rekvisita, filmer, fotografier och berättelser som få kan mäta sig med.
Men framför allt är Stefan en skapande människa. Någon som inte bara betraktar ett trick, en lokal eller en gammal trolleripryl – utan omedelbart börjar fundera över vad man kan göra av den.
Trollerilådan som aldrig kom
Stefan föddes i Örebro 1947 och började intressera sig för trolleri redan som barn. Farmor och farfar var engagerade i IOGT, och på mötena uppträdde cykelhandlaren Elias Nordin med trolleri. I hans skyltfönster stod varje jul en trollerilåda som den femårige Stefan önskade sig.
Men någon trollerilåda blev det aldrig.
– Det kanske var tur, säger Stefan i dag. En trollerilåda tycks ha dödat trolleriintresset för många unga.
I stället gick han till biblioteket och läste allt han kunde hitta om trolleri. På hemvägen passerade han en fotoaffär där det låg några trolleriprylar i skyltfönstret. Fotohandlaren blev något av en mentor. Stefan fick köpa ett nytt trick först när han kunde visa att han behärskade det föregående.
Så småningom hade han köpt allt som fanns i affären.
– Nu har jag inga fler trick, förklarade handlaren. Men här får du adressen till en trollerifirma som heter Harries.
Därmed öppnades en helt ny värld. Stefan började beställa ritningar, bygga illusioner och tillverka egna modeller. Det blev början på ett skapande som sedan har följt honom genom hela livet.
Ett ovanligt yrkesliv
Att göra det oväntade har aldrig varit begränsat till trolleriet. Stefan utbildade sig på Konstfack, arbetade som croupier på kryssningsfartyg, drev Prylvaruhuset på Odengatan och byggde upp en loppmarknad i Skärholmen. Han ägde Melanders Blommor och fick, som han själv uttrycker det, mot sin vilja lära sig arbeta som florist.
Tillsammans med sin hustru Helen har han också drivit vinverksamheten 1Cru Vin & Antique. Stefan har genom åren startat och arbetat med ett stort antal företag.
Det finns ändå en tydlig gemensam nämnare:
– Det är kvalitet som gäller, både inom trolleri och affärer.
Och kvalitet är någonting Stefan gärna återkommer till. Hans trollerirekvisita ska vara genomtänkt, välbyggd och gärna innehålla en teknisk lösning som får en annan trollkarl att först bli imponerad och därefter en smula avundsjuk.
Tvåhundra vita möss
Ett av de märkligaste projekten i Stefans brokiga yrkesliv var en mösscirkus.
Efter att ha sett en sådan på Tivoli i Köpenhamn byggde han en stor anläggning som skulle rymma omkring tvåhundra vita möss. Mössen sprang genom labyrinter, klättrade och roterade i hjul. Skolbarnen på Skansen älskade föreställningen.
Det fanns bara ett viktigt krav: samtliga möss måste vara honor.
Leverantören garanterade att så var fallet.
En dag befann sig Stefan på Gotland när telefonen ringde från Skansen.
– Nu är det massaker i cirkusen! Nästan varenda hona har fått ungar och mössen äter upp dem!
Det visade sig att en skolpojke skulle resa bort under lovet och hade bett att få lämna sina två möss i cirkusen. En av dem var en hane.
Därmed var den magiska muspopulationen inte längre möjlig att kontrollera, och cirkusen fick stänga.
Det är en typisk Stefan-historia: en storslagen idé, ett minutiöst byggnadsarbete – och en enda liten detalj som plötsligt förvandlar allt till fullständigt kaos.
Eva Nordnes satte stopp
I slutet av 1970-talet fick Stefan in en trollstav till Prylvaruhuset där mynt kunde försvinna inuti staven. Jakten på mer information ledde honom till Terje Nordnes. Terjes hustru Eva bjöd hem honom på kaffe och trolleriprat.
Efter en stund konstaterade Eva:
– Stefan, du kan inte gå lös längre.
1980 ? blev han medlem i Svensk Magisk Cirkel. Han kom snart in i styrelsearbetet, först som sekreterare och senare som president. Under åren 1983–1986 ledde han SMC och blev en central person under en mycket aktiv period i föreningens historia.
År 1983 blev han även medlem i Magiska Bröderna. Därmed inleddes ett engagemang som skulle pågå i mer än fyrtio år. Under dessa år har Stefan deltagit i och arrangerat tävlingar, seminarier, kongresser, jubileer och föreningsträffar. Han var bland annat medarrangör för Magisk Weekend i Solna och senare Baltic Magic Trophy.
Med den svenska fanan på Hawaii
Trolleriet har tagit Stefan till kongresser över hela världen. Han har deltagit i åtta FISM-kongresser, från Madrid 1985 till Stockholm 2006, och dessutom besökt kongresser i bland annat USA, Japan, Kina, Singapore, Hongkong och Storbritannien.
På väg till en IBM-kongress på Hawaii 1983 besökte han Magic Castle i Hollywood och överlämnade en plakett från SMC till Bill Larsen, en av grundarna bakom den legendariska trolleriklubben.
På Hawaii representerade Stefan Sverige i den stora flaggparaden. Omkring fyrtio nationer deltog – men den fanbärare som den japanska televisionen valde att följa och visa i sitt program var Stefan med den svenska flaggan.
Det är ett minne han fortfarande bär med stolthet. Trolleriet hade fört pojken från Örebro hela vägen till andra sidan jorden.
Fanan från kungen
En annan stor händelse inträffade på Svenska flaggans dag den 6 juni 1986. Svensk Magisk Cirkel firade sitt 40-årsjubileum och mottog en svensk fana av kung Carl XVI Gustaf inför omkring 10 000 åskådare.
På plats fanns Stefan tillsammans med Johnny Lonn och Topper Martyn.
För Stefan är det fortfarande en av de starkaste upplevelserna under ett långt liv inom trolleriet. Det var inte bara en högtidlig ceremoni, utan också ett offentligt erkännande av trolleriet som konstform och av det arbete som lagts ned av generationer av svenska trollkarlar.
När Magiska Bröderna senare fick en egen fana till föreningens 70-årsjubileum blev leveransen något mindre kunglig.
Den anlände med DHL:s budbil till Stefans vinbutik på Östermalm.
En världsrekordhållare i Blå hallen
Inför SMC:s jubileum hade Stefan sett Paul Daniels genomföra ett världsrekord i trolleri i sitt BBC-program. Stefan ville göra något liknande i Stockholm och frågade Paul om lov att utveckla idén.
Paul ville veta vem som skulle försöka slå rekordet.
– Det finns bara en, svarade Stefan. Topper Martyn.
Paul gav sitt godkännande. Topper såg enligt Stefan något mer bekymrad ut.
Projektet växte till ett spektakulärt rekordförsök i Stockholms stadshus. En representant från Guinness närvarade och i Blå hallen genomförde Topper Martyn ett stort antal trick på några få minuter.
Bakom satsningen fanns Stefan som initiativtagare, organisatör och problemlösare. Det är en roll han ofta haft: inte alltid mannen mitt i strålkastarljuset, men personen som ser till att lamporna tänds, rekvisitan finns på plats och föreställningen faktiskt blir av.
Dagen då David Copperfield kom till Nyköping
Ett annat minne började med ett telefonsamtal från Iréne Lönnqvist. David Copperfield befann sig i Stockholm tillsammans med sin svenska fästmö Louise Drevenstam och bodde på Grand Hôtel.
Kunde Stefan försöka övertala honom att följa med till en nordisk trollerikongress i Nyköping?
Stefan åkte till hotellet. Det som började som ett vågat försök utvecklades till en hel dag tillsammans med paret, inklusive ett besök på McDonald's. Därefter körde Stefan dem till Nyköping i sin Mercedes med registreringsskylten MAGIC.
Kongressens kassör Gunnar Höppner fick veta att två extra platser behövdes vid honörsbordet.
– Det är omöjligt! Vi är överbokade! utbrast han.
När Stefan avslöjade vilka gästerna var blev det tyst.
– Jag ordnar det, svarade Gunnar.
På scenen presenterades först Louise Drevenstam. Därefter meddelades att hon av en händelse hade tagit med sig sin fästman.
När David Copperfield gjorde entré utbröt fullständigt jubel.
Stefan hade lovat Copperfield att han inte skulle behöva trolla. Det behövde han inte heller. Hans närvaro räckte för att göra kvällen historisk.
Trick med finess
När man besöker Stefan dröjer det sällan länge innan en kortlek, en ring eller någon märklig teknisk apparat kommer fram.
I en effekt får åskådaren välja ett kort. Stefan ställer fram en tom tavelram och kastar kortleken mot den. Plötsligt sitter det valda kortet bakom glaset.
I ett annat trick signerar åskådaren ett fritt valt kort och lägger tillbaka det i leken. Stefan sparkar av sig skon – och inne i skon ligger det signerade kortet.
Ännu märkligare är numret där en lånad ring försvinner. Stefan räcker över en obruten burk Pringles. När locket och förseglingen avlägsnas och innehållet hälls ut kommer först ringen och därefter chipsen.
– Det möjliggörs av en klurig gimmick, förklarar Stefan.
Det är en underdrift.
Men alla Stefans trick behöver inte vara dyra tekniska konstruktioner. I ett enkelt pappersnummer skriver han en förutsägelse och låter åskådaren klippa genom en vikt lapp. När bitarna förs samman visar det sig att klippet har hamnat exakt rätt.
När jag antyder att jag förstår principen ler Stefan.
– Trolleri är att föra ihop. Det är också så med människor.
Mannen i Magiska Brödernas maskinrum
Under senare år har Stefan lagt ned ett enormt arbete på Magiska Brödernas hemsida. Där har han samlat föreningens historia, filmer, bilder, medlemstidningar, seminarier och berättelser om både svenska och internationella trollkarlar.
Webbplatsen har blivit ett slags digitalt trollerimuseum – men också ett levande forum för dagens verksamhet.
Stefan har ibland jämfört föreningslivet med en biografföreställning, men med en viktig skillnad:
Årsavgiften är inte en biobiljett där några står för underhållningen medan resten äter popcorn och tittar. Medlemmarna är själva föreningen. Det är tillsammans man skapar innehållet, gemenskapen och underhållningen.
Det sammanfattar mycket av Stefans inställning. En förening kan inte leva enbart genom gamla meriter. Den måste hela tiden fyllas med nya idéer, nya berättelser och nya människor.
Den magiska loppmarknaden
Stefans senaste initiativ är den Magiska Loppmarknaden. Här får svenska trollkarlar möjlighet att sälja och köpa både gammal och ny rekvisita till priser som ligger långt under de vanliga.
På borden har det funnits allt från klassiska effekter och samlarföremål till moderna produkter direkt från konstruktören. Men lika viktigt som fynden är mötena mellan människorna. Man samtalar, demonstrerar trick, berättar minnen och upptäcker rekvisita som kanske legat undanstoppad i årtionden.
Det är typiskt Stefan att se möjligheten i sådant som andra har glömt bort.
Det som för någon är en gammal låda i ett förråd kan för Stefan vara början på en ny föreställning, en ny berättelse – eller åtminstone en mycket bra affär.
Ännu barnsligare i dag
På sin egen presentation visar Stefan två självporträtt. Det ena är taget i en spegel 1962. Det andra är från 2026.
Mellan bilderna ligger 64 år.
Stefans egen kommentar är:
– Jag är ännu barnsligare i dag.
Det är kanske den bästa förklaringen till varför han fortfarande håller på. Nyfikenheten finns kvar. Lustigheten finns kvar. Viljan att bygga, förbättra, samla och berätta finns kvar.
Snart 80 år gammal sitter Stefan fortfarande i Magiska Brödernas digitala maskinrum och arbetar med hemsidan. Samtidigt planerar han loppmarknader, varuförmedling och nya projekt.
Stefan Haglund har mött kungar, världsartister och legendariska trollkarlar. Han har burit den svenska fanan på Hawaii, kört David Copperfield till Nyköping, drivit mösscirkus, vinhandel, blomsterbutik och loppmarknad. Han har arrangerat kongresser, byggt illusioner och sett till att svensk trollerihistoria inte försvinner.
Men när man frågar varför han fortfarande håller på med trolleri blir svaret inte särskilt högtidligt:
– Det finns många bra skäl, men inga av dem är jag beredd att erkänna offentligt.
Kanske räcker det med att konstatera att Stefan fortfarande tycker att trolleri är fruktansvärt roligt.
Och att han fortfarande tror på det som trolleriet gör när det är som bäst:
Det för samman människor.
Tack, Crillo, för de vänliga orden.
Jag önskar att jag kunde leva upp till alla vackra beskrivningar - men kanske är det just där magin bor,
i försöket att nå det omöjliga.
Inte ett enda mörkt moln på himlen,
bara en stilla trollformel i vinden.
//Stefan


